Psykiskt mående

nature
Jag är utbildad behandlingspedagog. Områden som jag tycker är intressanta när det gäller människors psykiska mående,- och som jag tänker mig kan vara viktiga för en del människor att läsa,. har jag skrivit lite om här..

Något som jag tycker är intressant är hur olika vi människor kan känna inför oss själva och omvärlden, beroende på vilka vi samspelar med.
Visst kan du känna dig väldigt olika till mods beroende på vem du har att göra med?
I samspelet med vissa personer känner vi oss trygga och starka, medans vi med andra kanske kan känna oss osäkra och svaga.Vår känsla för oss själva styrs till stor del av dom människorna vi samspelar med! Vi blir till i mötet med andra, kort och gott.
Det är ju samspelet mellan exempelvis 2 människor som avgör hur både den ena och den andra i samspelet går vidare. Om vi tänker oss ett vanligt samtal där ”person 1” bara pratar om sig själv och sitt mående och liv, så kommer ju det påverka hur och vad person 2 känner och säger i samtalet. Om däremot båda två i samtalet är intresserade av varandras mående så kommer ju utgången av samtalet bli annorlunda, och känslorna.

Hur mycket vi ”tar åt oss” / blir påverkade av andra människor tror jag har stor betydlese av hur våran grundtrygghet och känsla för oss själva ser ut. Ett bra självförtroende, fine.. det hjälper en bit på vägen.
Men självkänslan är den som utgör grunden, själva kärnan.
I stora drag kan man förklara självförtroende som ngt som kopplas till våra prestationer. Och självkänsla är hur vi tycker om oss själva. Hur vi känner inombords.
En person kan ha extremt bra självfötroende, och lita på sig själv och utstråla detta, men har personen inte en bra självkänlsa så innfinner sig aldrig en äkta harmonisk balans inombords. Och när en sådan person exempelvis förlorar jobbet, så kan det börja svaja rejält..
Och vice versa så kan en person ha en bra självkänsla men ett dåligt självförtroende, men denna kombination är mer ” lättjobbad” än ovanstående.

Vår känsla för oss själva styrs till stor del av dom människorna vi samspelar med!
Under våra barndomsår så läggs själva grunden när det gäller vår känsla för oss själva. Har vi föräldrar som ger oss kärlek och får oss att känna oss värdefulla så är vi en bra bit på väg!
Har vi pedagogiska föräldrar som förstår vikten av att låta sitt barn få känna som det känner utan att försöka ta bort barnets känsla så är vi en bra bit på väg! Känslan är verklig för barnet oasett om det för en vuxen kan tyckas banalt. Men om man som barn gång på gång måste trycka undan sina känslor, eller inte få nån bekräftelse i att det är Ok att känna så är risken stor att man senare i livet har lätt att utveckla ambivalens. Ambivalens i vad jag känner och tycker exempelvis.. detta är ju inte konstigt om man som barn aldrig blivit ”okejad” i att känna sin känsla fullt ut. Vad tycker jag? Vad känner jag? Vem är jag?
Sen vet jag också att barn kan ” spela över” / överdriva sina känslor och utspel för att få sin vilja igenom, men detta tror jag inte sker till lika stor del om man från start har visat på att man hör och tror på sitt barn- och låter barnet känna. Då lär sig barnet från början att mina känslor tas på allvar- och barnet behöver inte överdriva för att ngn ska fatta läget.

En annan utgång kan vara att barnet ” ger upp”. Dör lite inombords skulle man kunna uttrycka det. ”Mina känslor räknas inte – så jag kan lika gärna sluta känna.”

Barn som inte blivit tillräckligt sedda, eller sedda på fel sätt- kan gå ut i samhället med buller å bång och ”se till att bli sedda”, likagärna som det kan bli så att de går ut i samhället inåtvända med en känsla av att vara oälskad/ oönskad/ i vägen- vilket ofta resulterar i psykisk ohälsa/ självskadebeteende/ osv.

Under tonåren så vi ju alla mer eller mindre ”vilsna”. Det händer mycket i kroppen, och det brukar vara en händelserik tid att gå från barn till vuxen. Ofta under denna tid brukar vissa kunna bli väldigt tydliga i exempelvis sin klädstil / grupptillhörighet/ intressen. Detta tror jag omedvetet kan handla om att det känns bra att ha en stil/ en image att hålla sig vid. ” Det här är jag”. Sen att det känns som att ens känslor och berg och dalbana inombords går inte lika bra att styra över som det yttre. Är det något som man kan styra över så är det just det yttre. Jag tror att alla människor mår bra av att ha nånting som kan ” kopplas” med en själv. En stil / ett intresse/ en hobby etc.

Det är inte lätt att vara varken ung eller gammal i denna tid, kan jag tycka. Känns överlag som att man inte ”är barn” lika länge som man var bakåt i tiden. Nu ska man helst veta vad man vill bli när man är 12 så man väljer rätt inriktning till plugget…Gå och köpa barnkläder är ju som att gå in i vilken modebutik för vuxna som helst.. Sen när man är vuxen så ska man inte bara vara en superduperbra förälder med fokus på barnen, utan man ska helst även ha en karriär som är på topp, samtidigt som man bakar sitt eget surdegsbröd, tränar på gym och går på Yoga.

Inte konstigt att stress är ett vanligt samhällsproblem! Vissa är stressade för att de har det i stil med ovanstående exempel, medans andra är stressade för att de inte har det- och känner att de borde vara där i livet! För att ” alla andra är ju det..” tragiskt egentligen. /

Livsstilen hjälper till att förstärka den ontologiska tryggheten, som Goffman skriver.Kanske är det Otryggheten, och samhällets konsumistiska normer som bidrar till att vissa blir beroende av konsumtion. Vi blir till skyltdockor. Vi köper oss ett själv( ett jag)..eller försöker i alla fall. Den konsumistiska kulturen präglas av ett ständigt tryck att vara någon annan. Vi vill inte försvinna in i en grå massa, utan vi vill synas, skilja oss från andra, och vara någon man omöjligt kan bortse ifrån.

Med Baumans syn på den moderna tidens konsumtionssamhälle, får ju i stort sett alla oss att låta som shoppoholicks  .. så är väl inte fallet, men man kan ju få en förståelse för varför samhället ser ut som det gör, och varför vissa faller tyngre för normen att konsumera mycket beror säkert delvis på hans resonemang./

Det som kan kännas som en tröst i en jobbig period är att människans känsla för sig själv är inget statiskt. I mötet med andra blir vi till. Umgås med sådana människor som behandlar dig gott, hur de människorna ser på dig kommer bli som en spegelbild för dig 🙂 Vi speglar oss i oss själva, varandra och samhället.

BTW utan några fel finns det inga rätt, och utan några rätt finns det inga fel. Samhällets normer är föränderliga beroende på vart du är på jorden, och när du är på jorden. Se till att din tid på jorden inte går åt till att du går och tycker illa om dig själv för att du kanske inte passar in i en norm som råkar finnas här & nu.. 🙂 Hitta inre harmoni..

Om du är med människor som inte behandlar dig bra så finns det ofta en anledning till det sen långt tillbaka. Varför låter du dig nöja dig med mindre? Varför känner du dig inte värd mer? Hur har du blivit mött genom barndomen? Kan du se ett mönster i hur dina relationer ser ut? Kan det vara så att du tyr dig till sådana människor som får dig att känna för sig själv som du blivit upplärd? Våga bryta. När du tagit dig igenom stormen kommer du med stor sannolikhet att känna dig starkare än aldrig förr! // Mina tankar

Om vi ignorerar våra inre upplevelser är vi dömda att upprepa dem. De känslor och händelser som påtrycks oss av andra från tidigare gör oss fångna i drag som inautentiska. Lösenordet i självterapin, som Giddens uttrycker sig, är: recover or repeat. – återvin dig själv, eller upprepa dig själv

Annonser

3 thoughts on “Psykiskt mående

  1. Pingback: Psykiskt mående | tat2blog

  2. Åh, intressant att läsa! Jag pluggar själv sociologi nu och älskade både A- och B-kursen i psykologi på gymnasienivå. Det är otroligt spännande att koppla samman psykologi och sociologi. Har nött en del Bauman och May nu och det var kul att se hur du lägger vikt vid det som jag själv uppmärksammat lite extra i studierna 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s